Gais - med ett gigantiskt hjärta

7/23/2020
Skriven av:
Mattias Segerbrand

GAIS – med ett gigantiskt hjärta

 

Detta vackra gäng oavsett spelare eller tränare så har vi samma själ från år till år. Själen sitter i väggarna, i supportrarna, i historien. Laget med en massa SM-tecken, men det var längesedan nu. Det sista 1954 för att vara mer exakt. Laget som har åkt hiss i seriesystemen, men aldrig,aldrig givit upp. Gais kommer alltid igen och igen och igen.

2012 vann vi bara en match i Allsvenskan, svenskt rekord, åkte självklart rakt ner i Superettan efter att klubben hade blivit fartblind efter lagets fantastiska femteplats året innan, 2011. Det bästa resultatet sedan 80-talet. Laget spelade en underbar fotboll och vi alla började drömma. Laget behölls intakt inför säsongen 2012 och som dessutom ”förstärktes” vilket gav smak av SM-guld,Europa. Laget började genast att hacka, spelet krånglade och missnöje uppstod.Ekonomin visade det sig nu, att ledarna hade mörkat och i stort blåst bort alla våra stålar på en spelare, Wanderson. En fantastisk spelare, en av Allsvenskans bästa, kanske genom tiderna. Men hans spel var inte så lysande denna start på 2012. Laget underpresterade kraftigt, ekonomin körd i botten, de negativa känslorna blev övermäktiga. Ingen kunde lyfta sig ur denna kollektiva gegga.

Laget splittrades, tränaren rök, ledarna fick sluta. Fritt fall, supportrarna ilsknade, krävde, korkat nog, kvartssamtal med ledningen. ALLT gick fel, ALLT.I särklass Gais mörkaste år i historien. Ev nyvunna supportrar försvann som blixten, ja tur var väl det för sådana supportrar vill vi ändå inte ha. För Gais stöttar man i med och motvind, ALLTID. Hjärtat brister, gråten finner vägar nerför våra kinder, avgrundsvrålet ekar i betongen, händerna knyts i byxfickan,revanschen lyser i våra ögon, beslutsamheten växer sig starkare, Gais kommer alltid igen. Spänner gick runt på läktaren, fonder startades, stödgalor ordnades,cykellopp startades. In med degen till föreningen. Supportrarna hjälptes åt,starka krafter gick in med kapital. Gais stod på kanten till konkurs och hot om indragen elitlicens. All hjälp gav frukt och räddade Gais, mycket kvarstår men föreningen var räddad. Vi ger fan aldrig upp även om de tidigare ledarna körde föreningen i botten, vi stöttar vårt gäng igen igen och igen.  

Vi vinner aldrig något längre, det gör inget, men drömmen finns där alltid. Att få se våra kära atleter kliva ut på en stenhård bottenfryst plastgräsplan på Valhalla IP den första träningskampen för året ger en tillfredsställelse som får kornas efterlängtade grönbete att verka ynkligt.När den lilla solstråle som når över Gårdas hustak denna dag och smiter förbi arenan utan att träffa någon ger en euforisk känsla av framgång likt en seger i en VM-final där bucklan höjs mot skyn.

De vackraste av alla färger förgyller våra tröjor, förgyller våra själar och värmer våra hjärtan.

Ja det är fan vi, där står vi och skriker oss hesa oavsett vilka som lirar, oavsett vem som är tränare och oavsett vilka dumdivision som vi förtjänar att vistas i. Sådana är vi och vi älskar det.      

<3

 

Dela gärna på socialamedier
Saldo Redovisning | Sociala Medier | LinkedInSaldo Redovisning | Sociala Medier | FacebookSaldo Redovisning | Sociala Medier | Twitter