Vad är CSRD?

CSRD, som står för Corporate Sustainability Reporting Directive, är ett nytt direktiv från Europeiska Unionen som syftar till att förbättra och utvidga företagens rapportering om hållbarhet. Det är utformat för att ersätta och utöka det befintliga NFRD-direktivet (Non-Financial Reporting Directive). Huvudpunkterna i CSRD inkluderar:

‍

1. Utökad omfattning: Till skillnad från NFRD, som främst gällde stora företag av allmänt intresse, utvidgar CSRD omfattningen till fler företag, inklusive små och medelstora företag. Det innebär att ett större antal företag inom EU kommer att behöva rapportera om deras hållbarhetsprestanda.

‍

2. Förbättrad rapportering: CSRD kräver att företag rapporterar mer detaljerad information om hur deras verksamhet påverkar miljön och samhället. Detta omfattar områden som klimatpåverkan, socialt ansvar och företagsstyrning.

‍

3. Standardisering: För att göra hållbarhetsrapporterna mer jämförbara och pålitliga, introducerar CSRD standardiserade regler för hur informationen ska samlas in och presenteras.

‍

4. Digital Rapportering: CSRD kräver att rapporteringen ska göras i ett digitalt format, vilket gör det enklare att tillgå och analysera informationen.

‍

Varför CSRD?

CSRD är en central del av EU:s satsning på en grönare och mer hållbar ekonomi, med målet att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2050. Direktivet syftar till att förbättra transparensen och jämförbarheten i företagens hållbarhetsrapportering. Det stärker även kopplingen mellan hållbarhetsrisker och finansiell prestation, samt företagens påverkan på människor och miljö.

‍

{{cta}}

‍

Påverkan av CSRD på företag

CSRD kommer att kräva betydande anpassningar från företagen. De kommer att behöva rapportera enligt obligatoriska EU-standarder, vilket inkluderar information om affärsmodeller, strategier och leverantörskedjor. Hållbarhetsrapporten ska integreras i förvaltningsberättelsen och granskas av revisorer eller andra externa granskare. Dessutom krävs att finansiella rapporter och förvaltningsberättelser förbereds i ett digitalt format (XHTML) och märks upp enligt en digital taxonomi.

‍

Hållbarhetsredovisning i kontext av CSRD

CSRD-direktivet innebär en evolution inom området för hållbarhetsredovisning. Genom att utöka kraven på rapportering omfattar CSRD inte bara finansiell information, utan också detaljerad rapportering om företagets miljömässiga och sociala påverkan. Hållbarhetsredovisning under CSRD blir därmed ett kritiskt verktyg för företag att kommunicera sin hållbarhetsprestation och påverkan, vilket reflekterar en global trend mot mer transparent och ansvarsfull företagsstyrning.

‍

Katalysator för förändring

Med CSRD:s införande står många bolag inför omfattande arbete för att uppfylla de nya kraven. Viktiga steg inkluderar översyn av processer för att identifiera och samla in hållbarhetsinformation, hantering av miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade risker, samt etablering av mål och KPI:er för hållbarhetsarbetet.

‍

Så påverkas ditt företag av CSRD-direktivet

Från och med 2024, kommer CSRD att ersätta det befintliga NFRD-direktivet, vilket höjer kraven på kvalitet, jämförbarhet och transparens i hållbarhetsrapportering. Det nya direktivet strävar efter att göra hållbarhetsrapportering likvärdig med finansiell rapportering, vilket är ett viktigt steg mot EU:s mål om en klimatneutral ekonomi till 2050.

‍

{{cta-2}}

‍

Vilka företag kommer att omfattas av CSRD?

Från den 1 januari 2024 gäller CSRD för större företag och koncerner med fler än 500 medarbetare. Direktivet kommer sedan att successivt utvidgas för att inkludera bolag av andra storlekar och till och med vissa icke-EU-baserade företag med verksamhet inom unionen.

‍

Tidslinje för införande av CSRD

‍

1 januari 2024:

• Tillämpas på företag och koncerner av allmänt intresse med mer än 500 anställda.

‍

1 januari 2025:

CSRD-direktivet börjar gälla för stora företag som uppfyller minst ett av följande kriterier:

• Mer än 250 anställda.
• Nettoomsättning överstigande 40 miljoner euro.
• Balansomslutning över 20 miljoner euro under de två senaste räkenskapsåren.
• Tröskelvärdena kommer att omräknas till svenska kronor i svensk lagstiftning.

‍

1 januari 2026:

• Berör små och medelstora företag på reglerade marknader.
• Dessa företag kan välja att skjuta upp tillämpningen till 2028.

‍

1 januari 2028:

• Tillämpas på företag utanför EU som har filialer eller dotterbolag inom EU, förutsatt att de uppnår en viss storlek.

‍

Sammanfattning

CSRD-direktivet är en del av EU:s övergripande strategi för att skapa en mer hållbar framtid. Genom att höja standarderna för hållbarhetsrapportering, bidrar direktivet till att främja en mer ansvarsfull och transparent affärsvärld. Det är en utmaning för företagen, men också en möjlighet att bidra till en hållbarare framtid.

‍

Vanliga frågor om CSRD

‍

1. Vad innebär CSRD för små och medelstora företag?

Från och med den 1 januari 2026 kommer CSRD att gälla för små och medelstora företag på reglerade marknader. Dessa företag får möjlighet att skjuta upp tillämpningen till 2028. CSRD kräver att dessa företag rapporterar om sin hållbarhetspåverkan, vilket innebär att de behöver utveckla processer för att samla in och rapportera relevant data. Detta kan inkludera information om miljömässiga effekter, socialt ansvar och företagsstyrning.

‍

2. Hur skiljer sig CSRD från det tidigare NFRD-direktivet?

CSRD skiljer sig från det tidigare NFRD-direktivet (Non-Financial Reporting Directive) genom att det utvidgar omfattningen och detaljrikedomen i rapporteringen. Medan NFRD tillämpades på större företag, utvidgar CSRD kraven till fler företag och inkluderar mer detaljerad och standardiserad rapportering. CSRD fokuserar på högre transparens, jämförbarhet och tillförlitlighet i hållbarhetsrapporteringen, vilket bidrar till EU:s övergripande mål för en hållbar ekonomi.

‍

3. Vilka är de viktigaste fördelarna med CSRD för investerare och intressenter?

De viktigaste fördelarna med CSRD för investerare och andra intressenter inkluderar ökad transparens och jämförbarhet i företagens hållbarhetsrapportering. Detta gör det enklare för investerare att bedöma företagens hållbarhetsprestanda och risker, vilket är avgörande för att fatta välinformerade investeringsbeslut. För företagen innebär detta en möjlighet att visa upp sitt hållbarhetsarbete och bygga förtroende hos kunder, investerare och andra intressenter.