Förenklingsregeln & huvudregeln: Öka din utdelning med 3:12-reglerna | Saldo Redovisning

9/2/2022
Skriven av: Gustav Lindwall

Lön eller utdelning?

Den vinst som ett företag gör kan i huvudsak plockas ut i form av lön eller utdelning. Att som ägare av ett fåmansbolag gravitera mot utdelning kan vara lockande, då det rent skattemässigt är fördelaktigt att välja utdelning framför lön. Kapitalinkomst från kvalificerade andelar beskattas nämligen endast med 20% upp till ett visst gränsbelopp (mer om det senare).

Väljer du att ta ut din vinst i form av lön kommer mycket försvinna i skatt och arbetsgivaravgifter, särskilt om du hamnar över brytpunkten för statlig inkomstskatt på 20%. År 2022 är brytpunkten för statlig inkomstskatt för dig som inte fyllt 65 år fastställd till 554 900 kronor.

Som ägare av ett fåmansbolag är utdelning alltså det mest effektiva sättet att ta del av ditt företags vinst. Samtidigt är det sällan en god idé att slumpa lönen helt och hållet. Detta framför allt på grund av två anledningar:

1.    Lön ger dig rätt till bra och viktiga förmåner

2.    Löneuttag kan ge upphov till större utdelningsutrymme.

Tar du ut lön får du rätt till förmåner som allmän pension, sjukpenning och föräldrapenning. Detsamma gäller ej för kapitalinkomster. Följaktligen kan det vara en bra idé att ta ut lön, då det skapar social trygghet, både idag och imorgon.

Beloppstak för nämnda förmåner 2022:

 

-       Pensionsgrundande inkomst (PGI) 572 970 kr

-       Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) 483 000 kr

-       Föräldrapenning(baseras på SGI) 483 000 kr

 

För att maximera din PGI, SGI och föräldrapenning bör du alltså ta ut en årslön på 572 970 kr. Även om det är strax över brytpunkten för att betala statlig inkomstskatt maximerar du vid denna årslön ditt allmänna pensionssparande, samtidigt som du har rätt till högsta möjliga ersättning från Försäkringskassan i de fall du skulle bli sjuk eller behöva vara föräldraledig.

Utöver att lön ger dig rätt till förmåner kan löneuttag ge upphov till större utdelningsutrymme. I enklare termer betyder det att en högre lön kan skapa förutsättningar för större utdelning, särskilt om bolaget har höga lönekostnader, då gränsbeloppet ofta blir större.

Frågan löd: lön eller utdelning? Och svaret är nästan alltid att en kombination av båda är det bästa alternativet. Exakt hur mycket lön och hur mycket utdelning du bör ta ut är givetvis mer situationsbaserat. Det beror ju väldigt mycket på i vilken situation du och din verksamhet befinner er i. Går företaget med vinst? Ska vinsten återinvesteras? Vill du maximera dina förmåner?

Hur mycket utdelning du kan ta (till skatt om 20%) och lön du därmed bör ta är dock en helt annan fråga, betydligt enklare att besvara. Det svaret går alltid att finna i 3:12-reglerna, och mer specifikt i gränsbeloppet som räknas fram med hjälp av desamma. Låt oss därför titta närmare på det.

 

Vad är ett gränsbelopp?

På den mest fundamentala nivå representerar gränsbeloppet hur stor del av utdelningen som får beskattas till 20%. Gränsbeloppet är alltså ett värde som styr storleken på den del av utdelningen som är föremål för lägre beskattning.  

Gränsbeloppet kan beräknas på två olika sätt, genom förenklingsregeln eller genom huvudregeln. Det är fritt fram att tillämpa den regeln som ger det högsta gränsbeloppet. Däremot får du bara använda förenklingsregeln i ett av dina bolag, i den händelse du skulle äga fler.

 

Förenklingsregeln

Förenklingsregeln är ofta, men inte alltid, mest fördelaktig att tillämpa i mindre fåmansbolag med få anställda. Gränsbeloppet bestäms med förenklingsregeln av ett schablonbelopp:

 

-       Gränsbelopp enligt förenklingsregeln 2022: 187 550 kr

-       Gränsbelopp enligt förenklingsregeln 2023: 195 250 kr

 

Detta betyder alltså att ditt företag under 2022 kan dela ut lågbeskattad utdelning upp till 187 550 kr, och 2023 upp till 195 250 kr. Delas hela gränsbeloppet ut kommer du som ensam ägare efter skatt på 20% 2022 få ut 150 040 kr i plånboken, och 2023 få ut ut 156 200 kr.

Eftersom utdelning alltid görs på skattade pengar, det vill säga på företagets resultat efter bolagsskatt kommer det, något förenklat, krävas en vinst år 2022 på 246 000 kr för att ta ut hela gränsbeloppet 2023.

Huvudregeln

Det andra alternativet att räkna ut gränsbeloppet är genom att tillämpa huvudregeln. Gränsbeloppet fastställs då av löneutrymmet, vilket är 50% av bolagets löneunderlag, det vill säga hälften av totala kontanta löneutbetalningar från föregående räkenskapsår.

Detta betyder att huvudregeln kan ge möjligheter till betydligt högre gränsbelopp än förenklingsregeln i de fall att löneutrymmet är stort. Lite förenklat kan man tänka att stora löneunderlag är lika med stort löneutrymme, vilket är lika med stora utdelningar. Viktigt att komma ihåg är att det är kontanta löner som gäller, statliga stöd och förmåner får alltså inte räknas med.

För att ha möjlighet att tillämpa huvudregeln krävs det dock att du uppfyller det så kallade löneuttagskravet, vilket du gör genom att du eller eller någon närstående till dig tar ut tillräckligt med lön från bolaget.

 

År 2022 respektive 2023 uppgår löneuttagskravet för utdelning enligt huvudregeln till:

 

2022:

-       409200 kr (6 IBB) + 5% av bolagets kontanta löneunderlag (2021) eller 654 720 kr (9,6 IBB)

2023

-       426000 kr (6 IBB) + 5% av bolagets kontanta löneunderlag (2022) eller 681 600 kr (9,6 IBB)

 

Uppfyller du kravet räknas alltså gränsbeloppet upp till 50% av det totala löneunderlaget. Med andra ord betyder det att summan av din lågbeskattade utdelning går att likställa med 50% av det ditt bolags totala löneunderlag.

Hur mycket lön ska jag ta ut 2022?

Som vi såg fanns det två sätt att faställa löneuttagskravet, som sedan blir underlaget att faställa gränsbeloppet på enligt huvudregeln. Det fanns en lägre gräns (6 IBB + 5% av bolagets kontanta löneunderlag) och en högre gräns på 9,6 inkomstbasbelopp.

Den högre gränsen blir mest fördelaktig att tillämpa när det totala löneunderlaget är högre än 5 112 000kr. Är löneunderlaget under 2022 högre än så räcker det således med att du tar ut en årslön på 9,6 IBB, det vill säga 681 600kr.

Följaktligen blir alternativet med 6 IBB+ 5 % av bolagets kontanta löneunderlag bättre att tillämpa om löneunderlaget är lägre än 5 112 000 kr.

Det kan också vara värt att notera äratt det finns ett övre tak på hur stort löneutrymmet kan bli. Enligt reglerna får löneutrymmet eller gränsbeloppet inte överstiga ett belopp som motsvarar 50 gånger den egna eller närståendes ersättning från bolaget. Detta tak regleras alltså av förhållandet mellan lönen som du eller närstående har tagit del av och det totala löneunderlaget. Tar du till exempel år 2022 ut en årslön på 681 600 kr kan ditt löneutrymme högst motsvara ett gränsbelopp på 34 080 000kr enligt huvudregeln beskattningsåret 2023.

 

Omvänd löneväxling

Ett sätt att öka bolagets kontanta löneunderlag och därigenom kunna dra nytta av huvudregeln i form av ett högre gränsbelopp är genom så kallad omvänd löneväxling. Det betyder att du byter ut en förmån mot kontant lön.

I praktiken genomförs oftast omvända löneväxlingar genom att betala för förmånen med skattade pengar. Alltså, väljer du att ta ut en högre nettolön och betala för din förmån på egen hand. Därmed undviker du den arbetsgivaravgift kopplad till förmånen i fråga samtidigt som du höjer bolagets totala löneunderlag. På så vis kan du komma upp i högre lönenivåer och klara löneuttagskravet förhuvudregeln.

 

Sparat utdelningsutrymme

Bara för att du kan göra en utdelning betyder det ju givetvis inte att du måste. Och i de fall du väljer att inte göra någon utdelning kommer gränsbeloppet läggas till ditt så kallade sparade utdelningsutrymme och räknas upp mot statslåneräntan plus tre procentenheter (3,22 % 2022).

Detsamma gäller om du endast väljer att dela ut en viss del av ditt gränsbelopp. Då kommer mellanskillnaden att läggas till ditt sparade utdelningsutrymme och räknas upp mot samma räntesats.

Detta betyder alltså att det uppstår en viss snöbollseffekt där ditt sparade utdelningsutrymme växer sig större och större för varje år, givet att bolaget gör vinst och att du inte väljer att ta någon utdelning. När tiden sedan väl är inne får du välja att dela ut hela eller delar av ditt sparade utdelningsutrymme mot samma lägre ränta om 20% som tidigare.

 

Utdelningöver gränsbeloppet

Det är fullt möjligt att göra större utdelningar än det framräknade gränsbeloppet. Men den del av utdelningen som överskrider gränsbeloppet kommer betraktas som inkomst av tjänst och därmed beskattas med cirka 32-57 procent, beroende på hur stor total inkomst av tjänst du haft samma år. Med andra ord är det ur ett rent skattemässigt perspektiv inte särskilt fördelaktigt att ta utdelning större än gränsbeloppet.

 

Råd, stöd eller hjälp?

Ekonomi kan vara lika krångligt,som enkelt, som roligt som tråkigt. Oavsett var på pendeln du befinner dig finns vi på Saldo här för dig. Vi hjälper dig mer än gärna med din redovisning och bidrar med råd, stöd och idéer så att du kan fatta de mest lönsamma besluten för dig och din verksamhet. Hör av dig via vårt kontaktformulär så tar vi det därifrån.

Läs om redovisning
Kontakta din redovisningsbyrå idag
Kontakta oss
Kontakta din redovisningsbyrå idag.
Kontakt
Kontakta din redovisningsbyrå idag
Kontakta oss
K2 och K3: vad är skillnaden och vilket regelverk ska du välja? | Saldo redovisning

K2 och K3: vad är skillnaden och vilket regelverk ska du välja? | Saldo redovisning

9/2/2022
Länk till artikeln
Förenklingsregeln & huvudregeln: Öka din utdelning med 3:12-reglerna | Saldo Redovisning

Förenklingsregeln & huvudregeln: Öka din utdelning med 3:12-reglerna | Saldo Redovisning

9/2/2022
Länk till artikeln
Koncernförhållandets grunder - Vad är en koncern, oäkta koncern och ett intresseföretag? | Saldo redovisning

Koncernförhållandets grunder - Vad är en koncern, oäkta koncern och ett intresseföretag? | Saldo redovisning

8/10/2022
Länk till artikeln
Koncernredovisning- steg för steg | Saldo Redovisning

Koncernredovisning- steg för steg | Saldo Redovisning

8/10/2022
Länk till artikeln