K2 och K3: vad är skillnaden och vilket regelverk ska du välja? | Saldo redovisning

9/2/2022
Skriven av: Gustav Lindwall

Vad är K2 och K3?

2004 började bokföringsnämnden arbeta med något som kallades K-projektet, vilket innebar att man skulle ta fram heltäckande regelverk för olika kategorier av företag och företagsformer.

K är helt enkelt en förkortning av kategori, och när projektet gick i mål hade man tagit fram fyra olika K-regelverk (K1, K2, K3 och K4) som innehåller samtliga regler relevanta för espektive kategori. Man kan alltså säga att K-regelverken presenterar olika typer av redovisningsregler.

K1 behandlar företag som upprättar förenklat årsbokslut och K4 behandlar koncernredovisning enligt IFRS (internationella redovisningsstandarder). K2 och K3 är däremot de vanligaste och mest populära regelverken, varför vi hädan efter endast fokuserar på dessa.

Så, K2 och K3 är alltså två olika regelverk för årsredovisning och bokslut. De behandlar värdering av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder på lite olika sätt och skiljer sig framförallt i hur räkenskaperna ska avslutas samt storleken på företaget. Kort kan man säga att K2 är en förenklad version av K3, men låt oss titta närmare på skillnaderna.

 

Vad ärskillnaderna på K2 och K3?

Det stora skillnaden mellan K2 och K3 är att K2 är ett regelbaserat regelverk medan K3 är ett principbaserat regelverk. På svenska betyder det att K2 är ett förenklat regelverk med standardiserade regler och schablonbelopp att utgå från, medan K3 är ett mer uttömmande regelverk med färre standardiserade regler.

Det betyder i sin tur framförallt att K2 är betydligt enklare att tillämpa, då du i princip utgår från en given mall. Samtidigt blir du mer begränsad med K2, då regelverkets standardiserade natur försvårar möjligheten att anpassa din redovisning till din verksamhet eller dina behov.

Med samma logik betyder det att K3 öppnar upp för större möjligheter att anpassa redovisningen utefter den egna verksamheten. Samtidigt innebär avsaknaden av standardiserade regler i K3-regelverket att årsredovisningen blir mer omfattande och därmed mer komplicerad att upprätta.  

Ytterligare en viktig skillnad mellan K2 och K3 är möjligheten till att kunna “aktivera utgifter”, alltså möjligheten att bokföra en utgift som en anläggningstillgång i balansräkningen istället för att bokföra den som en direkt kostnad. I K2 råder generellt aktiveringsförbud, medan K3 erbjuder betydligt större möjligheter till detta. Det betyder att du vid tillämpning av K3 kan ta kostnader för anläggningstillgångar i form av avskrivningar under de år du förväntas använda tillgången, vilket kan ha stor betydelse för verksamhetens resultat.  

 

Vem får använda K2 respektive K3?

Noterade bolag måste använda K3 och det allmänna rådet brukar vara att även alla icke-noterade bolag ska använda sig av K3. Det är däremot inget krav, utan mindre företag får använda sig K2 om de så önskar. För att klassas som ett mindre företag finns det dock en del kriterier att förhålla sig till. Dessa hittas i definitionen för ett större företag: 

-       Företaget är noterat, eller:

-       Företaget har de två senaste räkenskapsåren haft ett medelantal på fler än 50 anställda.

-       Företaget har de två senaste räkenskapsåren haft en balansomslutning på mer än 40 miljoner kronor.

-       Företaget har de två senaste räkenskapsåren haft en nettoomsättningen på mer än 80 miljoner kronor.

 

Är företaget noterat eller om de uppfyller minst samma två ovan beskrivna kriterier är det att betrakta som ett större företag och måste tillämpa K3. Det betyder i förlängningen att de företag som inte uppfyller kriterierna är att betrakta som mindre företag, och får därmed välja att tillämpa antingen K2 eller K3.

 

För-och nackdelar med att använda K2

Nedan listar vi några fördelar respektive nackdelar med att tillämpa K2:

Fördelar

 

-       Kräver mindre administration

-       Enklare att tillämpa

-       Innehåller schablonbelopp och förenklingsregler

 

Nackdelar

 

-       Färre alternativ och valmöjligheter.

-       Externa intressenter kan behöva mer utförlig information än vad K2 kan ge.

-       Kan leda till missvisande eller varierande resultat, då det inte är tillåtet att aktivera utgifter.

 

 

För-och nackdelar med K3

 

Nedan listar vi några fördelar respektive nackdelar med att tillämpa K3:

 

Fördelar

 

-       Fler valmöjligheter och därmed enklare att anpassa redovisningen till verksamheten.

-       Redovisningen blir mer utförlig och ger externa intressenter bättre underlag att förstå din verksamhet.

-       Du behöver inte byta regelverk om eller när ditt företag blir ett större företag.

 

Nackdelar

 

-       Tar längre tid att upprätta och kräver mer administration.

-       Kräver högre kompetens.

 

Kan man byta fritt mellan K2 och K3?

Det är alltid tillåtet att byta från K2 till K3. Du får däremot endast byta från K3 till K2 en gång. Skulle du vilja göra bytet från K3 till K2 ytterligare gånger krävs särskilda skäl för bytet. Ett sådant skäl skulle exempelvis kunna vara att du sålt av stora delar av verksamheten.

 

Värt att notera är också att det inte är tillåtet att tillämpa delar ur K2 och K3 samtidigt, utan de båda regelverken måste följas i sin helhet.

 

Vilket regelverk ska du välja?

Driver du ett större företag har du inte så många alternativ; då är det K3 som gäller. Men för dig som driver ett företag som klassas som mindre har du möjligheten att välja mellan K2 och K3.

De flesta mindre företag som använder K2 gör det av den enkla anledningen att det är enklare att tillämpa. Det kräver mindre administration och skapar därmed mer tid till att fokusera på den egna verksamheten.

Samtidigt kan det ändå finnas skäl för mindre företag att välja K3, trots att det ställer högre krav på kompetensen. Har du som företagare till exempel tillväxtplaner kan det vara en god idé att tillämpa K3 redan från början. Inte bara för att steget att byta regelverk när företaget väl klassas som större inte blir lika stort, utan framförallt för att redovisningen blir mer detaljerad, vilket kan vara viktigt för att långivare eller investerare ska kunna fatta beslut som gynnar verksamheten.

Ett annat skäl att välja K3 är att regelverket, som sagt, ger större utrymme för tolkningar och bättre möjligheter till att anpassa redovisningen utefter verksamhetens behov. Detta kan vara särskilt viktigt om företaget exempelvis genomför stora reparationer, underhåll på fastigheter eller upparbetar egna immateriella anläggningstillgångar. I K2 måste dessa typer av kostnader bokföras som direkta kostnader, vilket kan få stora negativa resultateffekter. I K3 kan istället dessa kostnader skrivas av, vilket ger upphov till ett mer rättvisande resultat.

Det bästa rådet är att välja det regelverk som ger den mest rättvisande bilden av din verksamhet och som bäst passar dina behov.

 

Svårt att bestämma dig?

Behöver du någon att bolla med? Om det är något vi på Saldo älskar mer än redovisning och affärsutveckling är det att se våra kunder nå sina mål. Som kunnig partner bidrar vi gärna med råd och nya idéer så att du kan fatta de besult som är bäst för dig och din verksamhet. Hör av dig, så tar vi det därifrån.

 

Läs om redovisning
Kontakta din redovisningsbyrå idag
Kontakta oss
Kontakta din redovisningsbyrå idag.
Kontakt
Kontakta din redovisningsbyrå idag
Kontakta oss
K2 och K3: vad är skillnaden och vilket regelverk ska du välja? | Saldo redovisning

K2 och K3: vad är skillnaden och vilket regelverk ska du välja? | Saldo redovisning

9/2/2022
Länk till artikeln
Förenklingsregeln & huvudregeln: Öka din utdelning med 3:12-reglerna | Saldo Redovisning

Förenklingsregeln & huvudregeln: Öka din utdelning med 3:12-reglerna | Saldo Redovisning

9/2/2022
Länk till artikeln
Koncernförhållandets grunder - Vad är en koncern, oäkta koncern och ett intresseföretag? | Saldo redovisning

Koncernförhållandets grunder - Vad är en koncern, oäkta koncern och ett intresseföretag? | Saldo redovisning

8/10/2022
Länk till artikeln
Koncernredovisning- steg för steg | Saldo Redovisning

Koncernredovisning- steg för steg | Saldo Redovisning

8/10/2022
Länk till artikeln